Knullträdet
På alla bloggar ser man just nu kampanjen "Knullträdet" där man ska räkna ut hur många man har legat med. Dom säger att i snitt har en 25-åring i Sverige haft sex med 8 personer (lät inte det ganska lite??), 90% av allt sex sker i sovrummet (tråkiga jävla svenskar!!). Många skäms över att prata om sex vilket jag tycker är helt sjukt eftersom det är en av dom mest naturligaste sakerna i världen.
Jag gjorde iallafall testet och jag tänker inte gå in på hur många jag egentligen har legat med MEN jag kan säga att det är mer än 8 personer men mindre än.. 20. Och närmare 8 än 20. Jag har haft TVÅ one-night stand i hela mitt liv och resten har jag legat med mer än en gång. Testet visade iallafall att jag (om man räknar på något konstigt jävla vänster med hur många sexpartners MINA sexpartners har haft osv osv) har "egentligen" haft sex med 997 pers. HUR SJUKT? Men då har jag aldrig haft sex med kondom heller. Som bäddat för att få en könssjukdom. Jag har dock aldrig haft det men det har nog att göra med att jag trots allt håller mig till samma killar. Eller så har jag bara tur. Haha.
Well well.. knulla som fan men använd kondom om ni ska "ligga runt" med olika personer. Då slipper ni bli på smällen och göra abort, oplanerade men jagskabehålladetförattjagintevillgöraabort-ungar, könssjukdomar och allt annat sånt där som inte är så jävla roligt att ta ställning till efter ett halvtaskigt sex. Eller gör som jag.. ha riktigt bra sex men håll dig till samma person. Skaffa en älskare helt enkelt! (eller som min kompis säger: En älskare är bra, men två är bättre.. eller va fan, ju fler desto bättre!!)
Jag är jag, take it or leave it
Eftersom jag är sjuk som ett arsle så kommer inte John Blund på besök, utan Tankarna. Det gör dom såklart många andra nätter också men då brukar jag sysselsätta mig något istället för att.. tänka dom. Jag har ingen aning om vad jag ska skriva eller hur jag ska skriva detta inlägg så det kan bli lite rörigt. Jag tar det som det kommer. Ni får helt enkelt deal with it.
Jag kan nog säga att jag är världens lättaste människa samtidigt som jag är världens svåraste människa. Jag går ihop med dom flesta eftersom jag är väldigt öppen, social och.. snäll. Jag dömer ingen och behandlar andra som jag vill bli behandlad själv. Oftast. Jag säger alltid vad jag tycker och är väldigt omtänksam. Lite för omtänksam. Återkommer till detta lite längre ner.
Iallafall så har jag också mina dåliga sidor, precis som alla andra. Det första är att jag är extremt dålig på att svara i telefon. Detta har jag fått från min mamma, men jag jobbar på det och har blivit mycket bättre på sista tiden. Grejen är inte att jag "dissar" mina samtal utan det är helt enkelt så att jag inte hör. Det kan gå två dagar innan tanken "Fan min telefon!" slår mig. Jag har alltid på ljudlös (pallar inte ljud.. det gör mig stressad) och för att jag då ska veta att det ringer så måste jag ha telefonen på mig, vilket jag sällan har. Men jag har blivit MYCKET bättre och det känns så jävla kul när mina vänner märker det och säger det. Jag vill inte att folk ska tro att jag är arg/dissar/don't care när det faktiskt bara handlar om att jag är väldigt glömsk. Och virrig. Men det är så jag är!
Många av mina vänner kommer förbi och plingar på dörren istället för att ringa mig, för dom vet hur jag är. Dom skrattar åt det istället för att bli arga. Och visst är det skönt att varje dag få personliga väckarklockor som kommer och drar upp en ur sängen MEN jag vill ju såklart att dom ska kunna nå mig på telefonen också. Jag vet själv hur irriterande det är.. och jag är stolt över mig själv som inte går en meter utan min telefon längre. Nästa månad ska jag belöna mig själv med en iPhone.
Och sen till detta att jag är alldeles för omtänksam. Jag kan ligga sömnlös en natt och tänka på saker jag verkligen inte ens borde tänka på. Jag mår dåligt åt andra människor och det ger varken mig eller dom någonting. Det tar bara tid och energi från mig. Flera av mina vänner har det jobbigt och jag är en sån som tar andras problem och försöker lösa dom innan jag tar itu med mina egna. Hade jag kunnat gråta så hade jag gråtit varje natt för att en av mina bästa kompisar sitter inne på behandlingshem (droger), en annan tappade sin pappa förra året, en annan har jobbigt hemma, en annan tappade sin mamma för väldigt många år sedan, en annan har anorexi och andra "psykiska problem".. osv osv. Jag vill liksom göra något för jag HATAR att vara hjälplös och bara titta på medans någon jag bryr mig om mår dåligt.
Jag har alltid varit en sån som bryr mig väldigt mycket om andra. Hjälpsam. Om jag ser någon sitta och gråta på en fest så går jag fram och frågar hur det är. Även fast jag aldrig tidigare sett människan. Jag pratar med gamla tanter på Ica och jag lyssnar väldigt gärna på andras problem. Om jag inte förstår så försöker jag att förstå. Det känns som att "jag har varit där" och det är verkligen så. Jag är inte där längre. Jag står med båda fötterna på jorden nu, jag är glad och lycklig, jag mår bra. Men jag vill att andra ska må bra också! Jag vet hur det är att vara djupt ner i skiten men jag vet också att det går att ta sig upp!
Många tycker säkert att jag ältar, är otacksam och söker uppmärksamhet när jag ofta nämner blodpropparna, min relation till pappa, anorexin, dödsfallen etc. Men att skriva för mig är att bearbeta. Jag är dålig på att visa känslor i verkligheten (om jag mår dåligt eller är ledsen) men när det kommer till att skriva/blogga så är jag nästan som en öppen bok. Jag skäms inte för något och jag står för mina åsikter och känslor.
När det gäller relationer så är jag väldigt knepig. Visst faller jag för fel killar MEN det går faktiskt lite djupare än så. Jag är otroligt rädd för att människor ska komma mig för nära och jag är ännu räddare för att folk ska lämna mig. Om någon kommer mig för nära så flyr jag fältet omedelbart. Detta är såklart något jag jobbar med men jag ser det även såhär: Om personen i fråga LÅTER mig fly fältet så är det inte "meant to be". Oavsett om det gäller en kille eller en vän. Detta bottnar såklart i att jag förlorat många jag har älskat. När jag var yngre så trodde jag att någon med avsikt såg till att alla jag älskade skulle dö och jag var livrädd för att dom skulle ta mamma också men nu är jag äldre och klokare. Att jag har råkat ut för så många dödsfall är för att jag klarar det.
Något jag däremot inte tolererar är skitsnack. Många av mina gamla vänner är just gamla vänner p.g.a. mycket snack bakom min rygg. Och med "snack" menar jag inte att dom säger "Haaa ha, hörde ni att Sandra låg med Konrad igår?" (nu har jag aldrig legat med nån Konrad men ni hajjar vad jag menar) utan jag syftar på rent jävla bullshit som inte ens är sant. Påhittad skit. Eller att sitta och säga hur stor idiot jag är eller att man ska "passa sig för att bli kär i mig" och sen ringa mig dagen efter och höra om vi ska dricka kaffe. Ha ha, det är nästan roligt.
Så. Iallafall. Jag må vara en väldigt virrig och knäpp liten filur men jag är både smart och godhjärtad. Och även fast jag älskar att shoppa och fila mina naglar så tycker jag självklart att det är insidan som räknas. Jag har gjort dumma grejer i mitt liv.. jag ångrar ingenting, men jag lär mig av mina misstag och jag står för dom. Jag är inte perfekt men det är inte du heller.
Egentligen sitter vi i samma båt allihopa. Vi är alla lika mycket värda. Alla har bra sidor och alla har dåliga sidor. Men tycker man om en person så kan man acceptera dom där små bristerna. Då väger dom positiva sidorna över. Så innan ni klagar på någon annan.. kom ihåg att du inte heller är perfekt! Du har också dåliga sidor.
Änglavakt
Bebisen med blåögat är jag. Bebisen med änglavakt är jag. Den svårt skadade mamman är min mamma. Hon överlevde mot alla odds och fick komma hem från sjukhuset efter några månader med skruvar i bäckenet. Förstår ni nu varför vi är ena riktiga powerpuffpinglor? Jag började fightas redan när jag var 7 månader.
Blåögat fick jag av mammas armbåge. När hon insåg att hon skulle krocka så tog hon tag i barnstolen för att skydda mig. Min mormor och min höggravida moster satt i baksätet och klarade sig fint, det tog däremot en timme för räddningstjänsten att såga loss min mamma. Idag är hon förtidspensionerad (och jobbar halvtid) men har slutat med alla starka värktabletter. Vilken kvinna! ♥
Chipmärk människor!
Jag och mamma halkade just in på en intressant diskussion. Varje dag försvinner kvinnor (trafficking), barn blir kidnappade och polisen efterlyser farliga människor. Nu har jag och mamma kommit på en lösning för att hindra allt detta. Chipmärk alla människor! Så polisen snabbt och enkelt kan hitta en människa med hjälp av en dator.
Varför har dom inte gjort detta tidigare? Och varför gör dom det inte nu?! Enda anledningen jag kan komma på är "Mänskliga rättigheter".. men nä, det har dom ju knappast brytt sig om tidigare.
Men om det är där som skon klämmer så kan dom väl göra så att ALLA som föds chipmärks direkt och sen får man välja själv om man vill ta ut chippet när man fyller 18. Men jag tycker att det ska vara "lag" på att vara chippad. Sätt in det nånstans i skallen så det bara är hjärnkirurger som kan ta ut dom eller något.
Förstår ni hur fort man hade hittat Usama Bin Laden om han hade haft ett chip?! Brotten skulle definitivt minskas och föräldrar skulle inte behöva gå omkring och oroa sig över att deras barn ska bli kidnappade.
Vad tycker ni? Chipmärka människor.. JA eller NEJ? Om ni svarar nej - motivera gärna!
Jag höll på att dö av p-piller
Pic: Thomas Borberg - Politiken.dk
Jag får så många frågor om allt detta med mina blodproppar så jag tänkte berätta lite snabbt nu. Jag fick alltså blodproppar av p-piller för två år sedan. Dom vanligaste frågorna jag får är..
Är det vanligt? Nej! Det är inte vanligt. Det är större risk att få blodproppar när man är gravid. Då är det ungefär 12-20 kvinnor på 20.000 som får blodproppar per år. Av p-piller är det endast 1-5 på 20.000 som drabbas per år.
Vars fick jag blodproppar? Jag fick en stor i benet och massor av proppar i lugorna (lungemboli). Att få i lungorna är väldigt väldigt ovanligt och dom flesta dör av det eftersom det stryper syret och blodpropparna går fort upp i huvudet. Jag hade tur som överlevde.
Vad äter jag för prev.medel nu? Inget. Ingen vill ta på sig ansvaret och skriva ut något åt mig (inte ens minipiller). P-piller kommer jag aldrig mer att få äta. När jag har fött mitt första barn ska jag förhoppningsvis få en kopparspiral. Det är ofarligt men man måste ha fött barn för att få det.
Vilka p-piller åt jag? Jag har ätit flera och vilka jag fick blodproppar av går inte att säga.
Jag låg på sjukhus i lite mer än en vecka. Därefter fick jag komma hem och i ett par månader kom en sköterska till mig varje morgon och lindade mitt ben ända från foten upp till höften. Jag fick inte resa mig förrän hon hade lindat mitt ben. Efter det så hade jag stödstrumpa i 3 månader. Jag åt Waran (blodförtunnande) i nästan ett år. Gick och tog blodprover (PK-värde) på sjukhuset 3 gånger i veckan under tiden jag åt Waran.
Totalt försvann ungefär 2 år av mitt liv. Jag hade så fruktansvärt ont och när jag hade fått komma hem så var jag nästan sängliggandes i ett år. Jag orkade inget. Ville bara sova och äta smärtstillande. Jag vill inte skrämma upp er MEN alla ni som äter/ska få p-piller måste kolla upp så ni inte har blodproppar eller högt blodtryck i släkten. Det är väl det man kan göra.
Jag har inget sånt i släkten utan jag hade nog bara otur. Det värsta är att jag har tappat drygt två år av mitt liv men får ingen ersättning trots att jag har två försäkringsbolag. Inte ens när jag varit sjukskriven. S k a n d a l. Trodde iallafall att jag skulle få ersättning för sveda och värk men inte. Tydligen är ärr värre, man behöver i princip bara skicka in en jävla bild på ett ärr och få en summa insatt på kontot. Men två års helvete är tydligen nothing.
Så. Frågor på det?
Ändra ditt tankesätt och må bra!
Att folk som mobbar och lägger ner energi på att trycka ner andra oftast mår dåligt i sig själv är ingen nyhet. Det finns så många som lider av dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Skyll inte ifrån er på uppväxt, media, vänner etc. Självkänsla och självförtroende kommer inifrån! Det är något man måste bygga upp och det är aldrig försent att börja. Såhär vill jag att ni ska tänka from now on:
- Det finns bara EN ENDA "du" i hela världen, du är unik och värdefull inifrån och ut.
- Om du inte älskar dig själv så kommer ingen annan heller att göra det.
- Bry dig inte om vad andra tycker, tänker och säger. Vad du än gör så kommer dom att göra det ändå!
- Istället för att lägga energi på att hata dina lår, fokusera på något du gillar istället, ditt hår?
- Att vara stark är inte att aldrig falla, det är att ställa sig upp efter varje fall. Ett steg bak, två fram!
- Det viktigaste i livet är att må bra och ha roligt. Livet är kort och vi lever bara en gång!
- Sträck på dig! Huvudet högt, axlar bak, bröst fram. Ta ingen skit!
- Be aldrig om ursäkt för dig själv. Våga säga dina åsikter. Det finns inga rätt eller fel.
- Se glaset halvfullt istället för halvtomt. Möjligheter istället för svårigheter.
- Hjälp människor. Håll upp dörrar, hjälp någon att bära om det ser tungt ut.. det ökar självförtroendet!
- Sprid glädje! Hälsa på främlingar. Le åt dom som ser lite nere ut.
- Kolla dig i spegeln tre gånger per dag och intala dig själv hur jävla snygg och bra du är.
- Ta inte allt på blodigt allvar.. om 100 år är det ingen som bryr sig. Ångra aldrig något.
- Behandla andra som du vill bli behandlad själv! What you give is what you get.
Nu vill jag att ni skriver 3 positiva grejer om er själva. Utseende, personlighet.. vad som helst! Om det finns något (vad som helst!!) som du mår dåligt över så skriv det också så ska jag försöka hjälpa dig att ändra ditt tankesätt angående det. Jag svarar i kommentarsfältet. Shoot!
Två döda på en vecka
Måste få ventilera mig lite angående detta. Två unga män har gått bort på mindre än en vecka här i min hemstad. Båda utav någon slags drog. Jag kände ingen av dom men det är självklart fruktansvärt tragiskt. Jag hatar tunga droger men jag hatar inte missbrukare. Jag har väldigt många vänner som är fast i drogträsket men allihopa är helt underbara ändå. Jag tycker såklart att det dom gör är dåligt men det betyder inte att jag tycker att dom är dåliga som personer. Att vara beroende av tunga droger är som att vara beroende utav vad som helst. Det är en sjukdom MEN alla kan ta sig ur, det är jag helt säker på! Däremot krävs det säkerligen både styrka, mod, vilja, beslutsamhet och en jävla massa jävlaranamma.
Om dom får skylla sig själv? Absolut inte. Visst, dom väljer själva att testa den där första gången, men jag tror inte att någon i hela världen har för avsikt att bli beroende. Vissa fastnar i drogträsket och har man väl gjort det så är det nog svårt att ta sig ur. Jag har läst kommentarerna på PT där det är flera stycken som påstår att dessa män (och missbrukare i allmänhet) får skylla sig själva och bara kostar samhället pengar. Herregud! Missbrukare är också individer, vad gör dom mindre värd än någon annan? Är det för att dom är beroende av piller och sprutor?
Helt logiskt sett så borde ju då även diabetiker och hjärtsjuka vara en börda för samhället? Dom är ju också beroende av sprutor och piller. Nä, så kan man ju inte tänka. Det är varje människas val att göra vad dom vill med sitt liv, dessa män fick aldrig chansen att förändra sitt liv och ta sig ur detta utan det blev drogerna som vann. Kanske kan detta få någon missbrukare att öppna ögonen och söka hjälp. Men det är fortfarande två män som har dött och det går såklart aldrig att få till något bra.
Vill man snacka bördor för samhället så kan man väl istället prata om pedofiler, våldtäktsmän, mördare etc etc som faktiskt förstör ANDRA människors liv. Missbrukare skadar ju trots allt bara sig själva. Vare sig det är alkohol, spel eller droger liksom. Jag menar inte att det är bra men jämför det med mördare tex så förstår ni kanske hur jag menar. Svårt att formulera sig om sånt här utan att någon ska missförstå. Hoppas ni sover gott grabbar och sen vill jag skänka en tanke tilll alla er anhöriga.
Vad tycker ni, borde dom skylla sig själva? Eller håller ni med mig? Här kan ni läsa artikeln.
Om jag får bestämma..
Systembolaget när man är 18 år
Man får gå ut på krogen och supa sig under bordet, man får rösta och man får köpa tobak när man fyller 18. Varför ska man då inte få gå på systemet och köpa sin egen alkohol? Varenda människa mellan 18 och 20 på krogen har ju en "utköpare" och det är inte lagligt men dom ber ju om det? Sjukt.
Könsstympa våldtäktsmän och pedofiler
Straffen är alldeles för låga för dessa brott i dagsläget. Det enda rätta vore att skära av dom kuken och sen spärra in dom ett par år där dom behandlas som dockor och blir knullade i röven.
Förbjud pälsdjursfarmning
I Sverige är det tillåtet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull. Det är sjukt. Fake it 'til you make it för helvete. Vill du också att det ska bli förbjudet? Skriv på namninsamlingen här.
Höj straffet på djurplågeri
Läs här. Jag skulle införa minimumstraff på ALL slags djurplågeri. Förbjuda cirkus, hundkapplöpning och trav. Höja kraven på djurparker/zoo samt stoppa långa djurtransporter.
-
Det finns givetvis 1000 fler grejer jag skulle ändra på/införa/förbjuda men vi börjar med detta. Hur skulle Sverige/Världen se ut om ni fick bestämma?
Sov gott Gustav
Jag ramlade in på Gustavs blogg inatt. Jag läste och läste och blev så imponerad över hur en 11-årig kille kan vara så stark. En kille på 11 år som bloggar om sitt liv på sjukhuset, med cancer i lymfkörtlarna. Jag skrek till mamma att hon var tvungen att läsa denna fantastiska pojkes blogg. På sidan av hans blogg står det "En fin och glad kille i 12 års åldern som precis gjort en benmärgstransplantation. Och den här bloggen handlar om mina pyssel."
I hans näst sista inlägg skrev han:
Hej Då
Just nu så får jag en behandling och får kissa väldigt ofta. Jag försöker ha det så mysigt som det går nu, jag saknar er alla och önskar jag hade orken att träffa alla som jag vill träffa men nu har jag bara träffat min släkt. Fortsätt gärna att sätta in pengar på dodaj fixar. Jag kommer sakna er alla!
189 kommentarer hade det inlägget fått. Jag läste varenda en och grät som en liten unge. Varför säger dom hej då för, när han lever?! Men sen förstod jag. Han visste att han skulle dö. På något sätt hamnade jag sedan på Anna, Gustavs mammas blogg. Läser några inlägg och förstår snabbt att Gustav har dött. Han somnade in i söndags. Så jävla sjukt, tragiskt, orättvist..
Jag blev såklart ledsen, men mest förbannad på mig själv och resten av samhället. Här går man och klagar på mensvärk och på Facebook ser man folk som klagar på att dom måste ut och springa, gå i skolan eller att pulverdieten är jobbig. Medans det finns folk som har cancer och lider av fruktansvärda smärtor 24/7, sitter i rullstol och inte KAN springa, barn som inte har råd att gå i skola och barn som svälter ihjäl.
Vi måste sluta må dåligt över det vi inte har och vara glad över det vi faktiskt har. Man vet aldrig när man tar sitt sista andetag och inte heller när man ser sina nära och kära för sista gången. Livet är för kort för att må dåligt, kritisera, mobba, bråka, slåss.. you name it. Lev, må bra, var glad, gör det du tycker är roligt och sprid glädje och positivitet.
Vi har det så jävla bra. Men när ska vi förstå det? När det är för sent?
(Detta inlägg skulle egentligen publiceras inatt.. men blogg.se strulade, såklart..)
Att alltid tänka positivt
Jag kom och tänka på en grej när jag var ute och gick idag. Promenaden blev bara 20 minuter eftersom jag var tvungen att skynda iväg och hjälpa en vän i nöd. Mitt motto är och har alltid varit, oavsett vad det gäller, att tänka positivt. Jag fick en fruktansvärt bra självdisciplin från anorexin och den sitter kvar än idag, detta ser jag oftast som en bra egenskap eftersom så fort jag har bestämt mig för något så blir det så.
.. om inte något kommer i vägen. Något som jag på några som helst sätt inte kan påverka. Och har man då så höga krav på sig själv att man ska ha bra självdisciplin och något man bestämt inte blir som man tänkt sig så blir det kaos. Jag kan dock hantera denna "kaos" nu, vilket jag inte kunde förut. Nu blir det kanske rörigt för er men om vi ska ta ett exempel, jag har ju bestämt att jag ska gå ut och gå minst 30 minuter varje dag. För att jag mår bra av det.
Idag blev det ju bara 20 minuter eftersom jag var tvungen fara iväg. Det är 10 minuter för lite, inget alls egentligen men har man sagt 30 minuter så ska det vara det. Det låter som en tvångstanke men det är det inte. Hade detta hänt för ett par år sedan när jag var riktigt sjuk så hade dom där 10 minutrarna varit katastrof. Men nu när jag har ändrat tankesätt tack vare min mamma så ser jag allt på ett annat sätt.
Nämligen positivt. Visst, jag gick inte 30 minuter som jag hade planerat. Men istället för att må dåligt över det så kan jag vara nöjd över att jag faktiskt gick 20 minuter!
Likadant gäller ALLT. Man kan ALLTID tänka positivt. Till exempel om man försöker gå ner i vikt (av hälsoskäl) och trycker en chipspåse en kväll. Istället för att se det som ett misslyckande så kan man vara glad över att man inte rensade bullarna i frysen också. Eller om man har varit på arbetsintervju och får beskedet att man inte fick jobbet så ska man inte deppa över det utan istället vara nöjd med sig själv att man faktiskt sökte jobbet och for på intervjun!
Så kom ihåg det, oavsett vad det gäller, TÄNK POSITIVT! Som du tänker - så blir det ♥
Bitterfittor finns det gott om
Från Falsksannings kommentarsfält
Okej, nu sitter jag här på toa och skriver. Jag får en sån jääävla adrenalinkick av sånt här att jag bara måste skriva. Blev nästan så upphetsad att det började ryka av min piss-stråle. Ja, eh, nog om det.
Jag förstår mig inte på alla dessa bitterfittor som finns där ute. Bakom dataskärmarna, måste påpekas. För inte fan skulle någon våga komma fram till mig på krogen/stan och säga att jag är Piteås största falska bitch. Jag tar självklart inte åt mig ett dugg men jag kan inte sluta undra vad denna (självklart anonyma) människan vinner på att kommentera en sådan grej? Mår du bättre efteråt? Känner du att du blir en bättre människa efter att du försökt trycka ner en annan?
Att det är en tjej råder det inga tvivel på. För det är oftast tjejer som besitter denna satans jävla avundsjuka. Och den utspelar sig precis såhär. Det är även dessa tjejer som mår dåligt och snackar skit om andra. Och den som snackar skit om andra i din närvaro - snackar skit om dig i din frånvaro. Så är det. Skitsnack är det absolut värsta jag vet då jag varit med om många vänner (ALLTID tjejer, därför umgås jag mest med killar) som backstabbar en gång efter gång.
All den tid och energin ni surkärringar lägger på att trycka ner andra människor, skicka elaka kommentarer, sprida rykten, snacka skitsnack eller W H A T E V E R. Lägg den tiden och energin på lära er att tycka om er själva istället. Ni kommer att må så mycket bättre. Internetmobbning (eller mobbning öht) är inte okej. Men alla som drabbas av det måste förstå att felet inte ligger hos er utan hos mobbaren. Ni kan skriva hur mycket skit om mig ni vill, för jag bryr mig inte. Jag tycker om mig själv. Jag blir bara rörd över att ni orkar ta er tid att skriva till mig hur dålig jag är. Det är ju kul. Haha :-) Kom ihåg det allihopa, om någon skriver/säger något dåligt till er - TA DET POSITIVT, le och gå vidare. Det är bara ni själva som bestämmer om personen ska lyckas trycka ner dig. Rak i ryggen, axlar bakåt och huvudet högt. Ta ingen skit.
Måste nog avsluta och torka mig nu. Mitt besök börjar nog undra vad sjuttsingen jag gör på toa såhär länge. Tusen kramar till alla som skrivit så fina kommentarer idag! Ni är ju helt dunderbara...
Vägra våldtäkt
Det finns mycket man kan göra för att slippa hamna i situationer där man kan bli utsatt för övergrepp. Ni vet, inte gå hem själv efter krogen, gå mitt på gatan och inte på små gångvägar, låtsas prata i telefon osv. Men OM man nu hamnar där så är det jävligt viktigt att veta vad man ska göra. För när du sedan står där öga mot öga med gärningsmannen så har du inte direkt tid att tänka. Du måste ha en handlingsplan. En kurs i självförsvar för tjejer borde vara lika viktigt som Matte, Svenska och Engelska i skolan. Men nu ska ni få den av mig istället.
För det första. Många vågar inte göra motstånd för att dom själva inte vill åka dit sen. Det finns något som heter Självförsvar - vilket också innebär inte mer våld än nöden kräver. Detta är inget du ska tänka på utan det faller sig väldigt naturligt. Du får slå ihjäl en människa om du behöver. Men om han slutar och ligger orörlig på marken så ska du inte fortsätta slå (vilket du inte heller kommer vilja göra - du vill ju därifrån!) utan då ska du springa iväg och söka hjälp.
Hur ska du bete dig om du blir överfallen?
- Börja göra motstånd DIREKT, skrik för allt du är värd!
- Skrik "Det brinner!" "SLUTA!" istället för "Hjälp!" många är rädda för att själva hamna i knipa
- Gråt inte och "snälla" inte
- Var inte rädd för att bli mördad
- Bestäm dig för att han inte ska kunna fullborda våldtäkten
- Och framför allt: SLÅ TILLBAKA!
Det finns såklart andra grejer man kan göra. Som att låtsas vara med på det och lura honom, säga att du vill ha oralsex och bita av kuken. Det kan funka, men det är inte ett säkert kort. Sen kan du spela tokig, börja sjunga, kissa, bajsa, stoppa fingrarna i halsen och spy osv. Det avskräcker många. Kan låta äckligt men allt är bättre än att bli våldtagen.
Slå tillbaka!
Direkt du blir utsatt för övergrepp så måste du ta till självförsvar. Det spelar ingen roll om killen är trippelt så stark som dig och dubbelt så stor. Du måste känna ilska och total målmedvetenhet. Då kan du slå ner vem som helst.
Primärmålen - Kroppsdelar du bör rikta ditt självförsvar mot
Ögonen:
En attack mot ögonen ger fruktansvärt våldsam effekt. Tryck tummarna mot gärningsmannens ögon eller riv i ögonen vilket lätt orsakar förstörda hornhinnor. Riv även med naglarna över hela ansiktet. Då får du hans DNA under dina naglar som kan användas till att identifiera gärningsmannen.
Strupen:
Slag mot strupe med knytnäve eller armbåge orsakar förjävlig smärta och kan även orsaka medvetslöshet. Slå så hårt du kan rakt fram emot struphuvudet för maximal effekt. Du kan även bita honom i halspulsådern. Kan låta otäckt men allt är som sagt bättre än att bli våldtagen.
Testiklarna:
Alla vet hur känsliga killars könsorgan är. En attack mot gärningsmannens testiklar orsakar smärta, chock och medvetslöshet. Bland det mest effektiva man kan göra är att ta ett ordentligt tag om testiklarna, klämma åt, vrida och DRA. Då svimmar han efter ett par sekunder. Du kan också sparka med fotens ovansida eller med vristen rakt upp mot testiklarna. Fast gör det fort så han inte hinner ta tag i din fot.
Knäna:
En attack mot gärningsmannens knän ger kraftig smärta samt gör honom oförmögen att gå. Det behövs inte mer kraft än en 11 årings för att en spark mot knäet skall leda till allvarliga skador. Därmed kommer angriparen att behöva förflytta sig krypandes efter dig.
Sekundärmålen - Om du inte kan komma åt primärmålen
Öronen:
Slå med all kraft mot gärningsmannens öron med dina handflator. Orsakar smärta och spruckna trumhinnor.
Näsan:
Om du träffar näsan utan kraft så kan det innebära att han fortfarande kan fortsätta. Slår du underifrån på näsan rakt uppåt mot pannan så kan pannbenet spricka och näsbenet skjutas in i hjärnan vilket i "värsta fall" dödar omedelbart. En attack mot näsan är därför inte så smart. Att attackera näsan kan också göra gärningsmannen ännu mer våldsam.
Fingrarna:
Att vrida ett av gärningsmannens fingrar bakåt kan orsaka stor smärta och innebära att förövaren släpper dig för en sekund.
Mellangärdet:
En attack mot våldsmannens solarplexus är riktigt effektivt men det kan vara svårt att träffa rätt. En smäll mot solarplexus leder till att han får andningsproblem.
Skenbenet:
Slag mot skenbenet orsakar honom stark smärta och då kan du komma loss.
Fotens ovansida:
Ett ordentligt stamp mot hans fotrygg gör att något/några av benen i foten går sönder, vilket orsakar smärta och gärningsmannen får svårt att följa efter dig.
Bakhuvudet:
Slag mot bakhuvudet orsakar förövaren smärta och hjärnskakning så att du kan ta dig loss och fly.
Ryggraden:
Skador mot angriparens ryggrad orsakar smärta och ibland förlamning.
Nu har ni lärt er litegrann, jag tycker ni ska gå in och läsa detta inlägg kanske en gång i månaden för att hålla minnet uppe. Det är viktigt och tänk inte "Det händer inte mig". Det kan hända vem som helst. När som helst. Det bästa man kan göra är att vara förberedd. Och OM det händer - ANMÄL! Det är aldrig ditt fel. Något som också är bra att alltid ha i handväskan är överfallslarm eller skunkspray. Finns att beställa här.
Stoppa Kissie.NU
Men nu till saken. Hon har gått över gränsen. Det är liksom inte roligt längre. Jag skrattar inte längre när jag går in på hennes blogg. Ni vet att jag vet hur ätstörningar i alla dess former fungerar, jag vet även vad som kan utlösa sjukdomen. Det är tiotusentals tjejer som läser Kissies blogg varje dag och många av dom är unga tjejer i 11-15 års åldern. Förstår ni hur många av dom som kanske har henne som förebild? Vad tror ni då tjejerna gör när hon lägger upp att hon käkar ett äpple om dagen för det är äckligt att vara tjock? Precis.
Och all nätmobbning. Sen måste jag lägga till att hennes läppar börjar se riktigt förjävliga ut. Första gången hon gjorde det var det snyggt. Men nu? My god. Det jag tycker vi ska göra nu är att gå in på denna (<-- Länk) blogg, hon kopierar nämligen alla Kissekattens inlägg så att Kissie herself tappar besökare. Detta är dessutom helt lagligt eftersom hon som driver bloggen anger källan. Jag tycker vi ska göra detta ETT TAG, så hon förstår poängen och kanske taggar ner några kilon. Vad tycker ni?
AmandaVarDet - Produktionsfel?
Är bruden seriös för det första? Det verkar ju så. Isåfall förstår jag inte vad som gick snett. Har hon fått någon uppfostran överhuvudtaget? Är hon schizo? cenil? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser henne, men rädd blir jag. Förstår hon inte hur mycket hon skämmer ut sig? Visst att man ska vara sig själv och bla bla men hallå, nånting står inte rätt till. Jag tycker synd om tjejen, hon verkar tro att hon är känd, snygg och omtyckt - när folk i själva verket sitter och hånar henne. Har svårt att tänka mig att man kan umgås med henne utan att få världens migrän. Stackars flicka säger jag bara. Bloggvärlden börjar minst sagt gå åt helvete, detta är inte roligt längre. Man kan nå ut till så många människor genom en blogg, man kan bidra till ett bättre Sverige, men vad gör dom som ligger på topplistan nu? Skämmer ut sig själva, sin familj och framför allt - Sverige. Pinsamt. Vad tycker ni om AmandaVarDet?
För att förtydliga "Ett bättre Sverige" så menar jag då att kanske inte bara uppdatera om senaste modet, dagens outfit (som jag btw är spyless på - alla jävla modebloggare använder ju likadana grejer?!) eller partybilder från senaste utekvällen som ändå innehåller samma människor varenda jävla gång. What's the point?
Varför inte istället ta med något viktigt inlägg (som Stina-Lee) då och då, där man kanske tar upp vissa ämnen eller ger en åsikt om något och låter det bli till en liten debatt. Folk svälter ihjäl och dör i krig varje dag runt om i världen och här i Sverige sitter 15-åriga småtjejer och tjänar pengar på att provocera, vara elaka, nypa i sitt pubertets-fett på en rosa blogg? Dessa tjejer kan varken stava eller komma med något vettigt. Dom lever i en drömvärld där målet är att bli känd. När ska dom inse att det finns viktigare saker?
Kissie köper jag, hon är grym. Kissie är inte Alexandra Nilsson - folk verkar inte förstå det. Alexandra verkar ha båda fötterna på jorden och dessutom verkar hon vara riktigt smart. Kissie är något helt annat. Ni blir arga och frustrerade när hon provocerar - men det är ju poängen. BlondinBella är dötråkig men framgångsrik, Gaybloggen (Amir) är cool. Dessie är även hon en patetisk liten tonåring som försöker vara som Kissie. Kenza kör sitt race och är sig själv. Paow är en söt tjej. StinaLee är jordnära och äkta. Vad tycker ni om bloggvärlden idag?
Bränn BH:n... Eller? Nja..
Till saken nu. Ramlade in på bloggen BaraBröst vars mål bl a är att vi tjejer/kvinnor ska få gå barbröstade på badhus. Där stannade jag till ordentligt. Visst låter det som en bra idé, vi strävar ju efter jämställdhet. Men i praktiken, hur många skulle egentligen ens vilja gå omkring och blotta boobisarna? Själva grejen är ju bra, att vi FÅR om vi VILL. Det är ju inte mer än rätt. Men hur många skulle göra det?
Och vårat redan utseendefixerade samhälle skulle förmodligen bli värre. Likaså att jag tror att bröstoperationerna skulle öka. Människor bryr sig alldeles för mycket om vad andra tycker och hur andra ser ut. Jag tycker det verkar som om nog många oroar sig över att visa sig i bikini? Och jag minns när man var yngre och skulle till badhuset med klassen, fan det var ju världens grej för vissa. Många gick in på toaletten när dom skulle byta om. Och efter gympan så var det många som inte duschade.
Jag personligen skulle aldrig fara på ett badhus med bara ett par bikinitrosor. Inte det att jag skäms över mina bröst, jag älskar dom! Men för mig är det något som är privat. Något som jag endast vill att min partner ska se. Inte en massa andra killar. Byta om bland andra och liknande har jag inga problem med, men jag har inte lust att spatsera med dom för allmän beskådning. Dom är ungefär lika privata som min (försöker hitta ett bra ord..) mutta. Skulle bara bröst bli tillåtet så skulle lika gärna bara muttor bli tillåtet och då även bara snoppar. Då spårar hela grejen ur.
Så.. Om detta skulle bli tillåtet, skulle du då skippa överdelen och gå med tuttarna i vädret på badhuset? Om folk skulle börja göra det, skulle det bli en positiv eller negativ effekt? Här kan du skriva på namnsamlingen för detta. Kan inte låta bli att fundera över om det skulle bli vanligt att runka på badhus. Killar associerar ju faktiskt bröst med sex. Eller har jag fel?
